DEN GLÖMDA UTVANDRINGEN

Svenskarna tog anställning både som mjölkpigor och mejeriarbetare. Här ses en mejeriarbetare från Riesenholm i Nyker på Bornholm. Foto : Bornholms Museer

 

 

MJÖLKNING

Jordbruket i Schleswig-Holstein var mer rationaliserat än i Sverige och trots att landsbygdens tjänstefolks löner var låga för tyska förhållanden, var de ändå höga jämfört med Sverige. Många svenska pigor arbetade med mjölkning i Schleswig-Holstein. De tyska kvinnorna ville inte utföra detta tunga och lågt värderade arbete på de villkor som erbjöds och istället kom svenska kvinnor att arbeta under "Den vita piskan". Men de svenska arbetsvandrerskorna arbetade också i förädlingsledet på mejerierna - mejeriarbetet var vid denna tid ett kvinnligt verksamhetsområde.

På godsen var arbetet specialiserat och uppdelat i en hierarki där mjölknings- och mejeriarbetet låg lägst på statusskalan. Det fanns inga reglerade arbetstider och 14 timmars arbete var inte ovanligt under sommartid. En mjölkerskas arbete kunde börja 01.30 och fortsätta till 19.00 med en timmes ledigt på för- och eftermiddagen. På de stora godsen var relationerna inte så personliga mellan arbetsgivaren och lantarbetarna Här fick tjänstefolket mer sköta sig själva och betraktades mer som "arbetsmaskiner".

Boendeförhållandena var många gånger spartanska och det var vanligt att två pigor fick dela säng. Kvinnor och män bodde åtskilda ofta i speciella pig- och drängkammare med väggfasta sängar. De svenska kvinnornas fick dock byta ut sina kläder efter ankomsten till Tyskland. Det hände att svenskorna skattades ut när de ankom till Tyskland iklädda schaletter och deras tyske husbonde försedde dem som första åtgärd bl. a. med en begagnad hatt. De svenska pigorna kom dock att utveckla intresse för kläder och fick genom att erhöll kontant lön möjlighet att välja att spendera denna på vad de önskade, vilket kunde stärka deras självförtroende. Det fanns en tendens att svenska pigor först sökte sig till mindre, säkrare gårdar men med ökad självförtropende sökte de sig till större gods där det fanns mindre social kontroll. Emigrationen kan ses som en process av gradvis frigörelse från patriarkal kontroll från överhet och kyrka., men för de flesta också en förbättring av den egna levnadssituationen.



© EmiWeb 2007-2010